snart husägare på riktigt

Husägare, jooo på god väg att bli! Idag skrev maken och jag på köpekontraktet och datumet för överlämning närmar sig. I mitten av april är det dags att få ordning på banklån och sedan få nycklarna i handen. Det kommer troligen bli en av de skummaste dagarna på ungefär HUR länge som helst.. hm...  Det senaste året har jag ändrat på det mesta som går att ändra på i positiv riktning - bantat bort övervikten, tagit körkort, lyckats få ett drömjobb och nu köper vi hus dessutom.

Pirr i magen, skojiga diskussioner om renoveringsprojekten, drömmar om nya möbler, grubblerier om konsten att välja bank, bindningstid och annat mysko - allt snurrar i skallen men jag anar att jag landar även i denna förändring.


(och till den anonyma person som kommenterade mitt inlägg om lattebrist med att det är ett ilandsproblem - jopp, men tänk vad skönt det är att fundera över triviala problem istället för att grubbla över de stora som inte går att hantera....)

lugnande latte

Abstinensen blev för stor, jag var bara tvungen. Imorse gick jag av bussen en hållplats senare än vanligt och köpte med mig en latte till jobbet. Den mest kreativa kommentaren på gårdagens blogg stod kompisen A för, han menar att lösningen är att flytta till lattetätare nejder. Hm... njaa... alltså.. även här på vischan finns det latte minsann, bara inte granne med mitt nuvarande jobb.

Och flytta - joo det ska nog maken och jag göra. Men inte till hufvudstaden utan till ett alldeles eget litet träslott i hålan som jag älskar att håna. Ett litet träslott som behöver piffas för att stråla upp i all möjlig glans. Ett litet träslott med pampig entré och äppelträd på tomten. Ett litet träslott som nu måste besiktigas innan kontrakten undertecknas och det är dags att söka utträde ur hyresgästföreningen.....

... det blir nog en lugnande latte imorgon också.....

mer vuxenvälling hitåt!

Jag måste tillstå att jag är lite sliten. Pga mitt jobbyte har jag kokongat totalt. Fokus i tillvaron är jobbet och konsten att erövra kunskaper, färdigheter och insikter som leder mig framåt i min nya jobbvärld. Allt annat känns mer eller mindre sekundärt även om husvisningar, en dag i backen och lite after work passerat. En kort sväng till min hemstad blev det i helgen, träffade bara några av de närmaste och saknar stora delar av min "vanliga" bekantskapskrets rejält... men tiden som kokongad nyanställd ger sig säkert snart och jag kommer ut på andra sidan med mitt vanliga helgbokningsschema.

image39


Under tiden grubblar jag mycket över vuxenvälling, jaaa även omnämnt som latte. Sedan lagom många år tillbaka är jag lagom beroende av latte. Denna magvänliga form av koffeinintag passar mig strålande. Makens och min köksbänk pryds av den snygg espressomaskin, med vars hjälp jag lyckas skapa god latte även hemma.

Men nu till problemet: Jag lider sån BRIST på latte för tillfället!!!

På jobbet finns det ingen latte i sikte, närmaste schyssta latteproduktion (läs: café) ligger för långt bort för att kallas inom räckhåll. Och hem kommer jag på grund av pendlingen så sent att det inte är läge att sätta i sig kaffe, utan snarare satsa mot sängen för att hämta nya krafter. Den gångna helgen har som sagt tillbringats i min hemstad, men ingen latte i sikte..... och inte fick jag nån latte vid depåstoppet utmed E18 hem sen eftermiddag idag heller....  Så näpp, lattebristen är fullständigt och olika planer snurrar i min skalle, olika lösningar på hur jag ska få tag i en rejäl mugg med efterlängtad vuxenvälling... Enklast ( i min värld) vore nog att Barista Fair Trade Coffee insåg att de borde starta en filial i ett visst kontorskomplex i en viss värmländsk stad... .... men eftersom sannolikheten i det är lite tveksam får jag nog hitta på något enklare sätt..

... så kära bloggläsare! Har ni några tips på lösning? Minilattemaskin - finns det sånt?!?! Som kan stå inne på ett pyttigt kontor, långt från kontorshusets köksregion.... Eller vilka argument ska man framför för att en arbetsplats på 250 pers borde anställa en egen barista?? Alla tips tas emot med intresse!!!

kvinnogris

En av mina favvobloggar har just lyft ett intressant inlägg. Drottningen av pyssel och snygga blogginlägg diskuterar fenomenet "curlingfru". Begreppet kvinnogris lanseras i inlägget och jag fnissar glatt. Funderar som vanligt över på vilket sätt problembilden går att överföra på min egen tillvaro.

image38


Och som vanligt inser jag att jag är för lat för att bli curlingfru. Av naturen är jag en hemskt bekväm och seg varelse, som försöker smita undan hushållsarbete och ansvar så gott det går. Jag kvinnogrisar mig när jag kommer åt och ägnar mig ofta åt kohandel med maken - om vem som ska göra vad och när.

Idag har en massa hushållsarbete blivit utfört hemma hos oss. Disk, tvätt, matlagning, strykning av hushållets samtliga gardiner och en del småplock har passerat revy. Som vanligt med kohandel som inledning. "om jag diskar den här megadisken, tjaaa då måste ju du minst fixa hela tvättprojektet": Eller min kommentar halvvägs in i strykandet av gardinerna " alltså jag tycker att du ska sortera tvätten nu medans jag stryker" - underförstått "om jag står här och svettas över strykjärnsångorna, så får inte du ligga i soffan och läsa MIN inredningstidning.... oavsett hur mycket du jobbat innan..".

...och den som känner mig vet: det där underförstådda stannar inte där... repliken flyger ur mig och MIN definition av rättvisa inträder (dvs maken reser sig ur soffan och sätter fart på tvättsorteringen).

Så jag grubblar vidare: Samhället (den delen som är medvetna om ojämställdhet) har definierat hetrotvåsamhet som orättvis. Men jag kan inte, hur hårt jag än grubblar, hitta nån orättvisa mellan maken och mig. Mer än i avseenden som vi själva inte kan påverka.

Och curlingfru... näähäpp... inte mer än vad maken är curlingman i så fall... grubblar Pratglad som undrar när jag ska upptäcka något ojämställt beteendemönster i relationen till maken....

Pastagratäng med skinka och pepparrot

En matig gratäng med allt i samma bytta. Den går att variera med lite frästa champinjoner eller någon trevlig grönsak. Philadelphiaosten gör gratängen krämig utan att den blir fet!

4 portioner, 407 kcal per portion

240 gram pasta
200 gram ärter
90 gram rökt skinka
2 msk  finriven färsk pepparrot
salt och peppar
100 gram  philadelphia extra light
150 gram ost 10 % fett
30 gram inlagda gröna oliver
20 gram parmesan i bit

Koka pastan enligt anvisningen på paketet. Skölj grönsakerna i varmt vatten. Blanda pasta, grönsaker och skinka i en smord ugnsfast form. Blanda philadelphiaost, pepparrot, salt och peppar i en bunke. Klicka ostblandningen ovanpå. Gratinera i 200 grader, tills osten fått lite färg, vilket tar 10 - 15 minuter. Servera med salladsblad.

tonfiskpasta

En gammal klassiker dök upp på lunchbordet idag.. en tonfisksås till pasta som jag nästan hade glömt bort. Receptet är vansinnigt enkelt, smalt och går att göra på den tid det tar att koka pastan!

image37
(bilden är från en bildbank med fria bilder, men min sås påminner verkligen om den på bilden)

Tonfiskpasta
2 pers
422 kcal per portion

1 burk tonfisk i vatten
2 dl lätt creme fraice (5%)
1 msk fransk senap
1 msk kapris
140 g okokt fullkornspasta

Koka pasta. Häll av tonfisken och blanda ihop såsen. Krydda med lite salt och peppar - klart för servering!!



RSS 2.0