Tystnad

Tystnad är något riktigt njutbart. Min vardag är annars full av ljud som busspendlare, anställd på stort kontor och boende i en stad så är det sällan tyst omkring mig. Nån pratar, hostar, det ringer, ett samtal går att avlyssna på lite avstånd, en radio skvalar ut senaste mainstreammusiken och tyst är det inte.

Snart är det slut på ännu en helg, en helg när jag valt ljudvolymen alldeles själv. Maken har varit bortrest och jag har valt ljudkuliss själv. Jaa - nästan i alla fall, vår lägenhet befinner sig i ett hyreshus och visst händer det att grannarna hörs. Sånt brukar dock kunna avhjälpas genom att stänga den extra innedörr som sitter vid vår dörr ut mot trappuppgången.

En lagom mix av jazz, rock och just tystnad har omgivit mig under helgen. En helg då jag insett Arlas 0,9 %iga Baristamjölks fördelar - latten blir himmelskt god! En och annan dos vitlök hör även till konsumtionen under egna stunder. Lagom vällagad ensammat, lite omorganisation av pinalerna och mycket masande i mindre presentabla kläder. Ett sätt att närma sig tystnaden.

image35


Solen har vänligt nog tittat fram också, men söndagspromenad utmed sjön kändes inte inspirerande så här utan sällskap och målet med helgen var ju att bli frisk. Så jag har varit stillsamt tyst hela helgen. Inte många ord sagda i telefon, mest bara lugn och ro. Troligen precis vad jag behövde så här när jobbet fortfarande är sprillans nytt och året ännu inte börjat snurra i vansinnig takt.


trots allt

Det är söndag idag. Jag har inte varit i kyrkan, inte den här söndagen heller. Mina kyrkobesök är, mitt stora kyrkliga engagemang till trots, sorgligt få. Ofta tänker jag att det vore givande att få höra en välformulerad predikan om något intressant bibelställe eller att det vore skönt att få omslutas av psalmsång och en "omgång" Herrens välsignelse. Mitt sätt att leva mitt liv innebär en himla massa resor kors och tvärs över landet. Dels innebär detta att jag ofta är bortrest på helgerna. Och dels att jag får en massa tid på tåg och bussar, tid till läsning och eftertanke.

Helgerna fylls av möten med vänner, med likasinnande föreningsaktiva och med makens och mina familjer. Den gångna helgen ägnade jag åt det scoutledarutbildningsmaterial som varit mitt huvudbry det senaste året. Nu finns det ett råmanus, ett dokument som ska få fin utforming och sedan tryckas och lanseras. En del i materialet är ett ganska långt och delvis nyskrivet kapitel med förslag på andakter och bibelstudier. Uppgiften den gångna helgen var att språkgranska texterna och just avsnittet om bibelstudier var givande och lite skoj att läsa. Givande för att teologiskt reflekterade personer tänkt kring intressanta ämnen. Skoj för att de drivna pastorernas sätt att formulera predikan slog igenom i texterna och diverse retoriska grepp var minst sagt övertydliga. Att läsa texterna var, hur som helst, en andakt i sig.

image34
(en bild som jag tagit under en verkstadsgudstjänst en sådan där bortrest helg...)

Tiden på tåg och bussar ägnar jag ofta åt läsning och eftertanke. Sedan eviga tider prenumererar jag på en massa olika tidningar och tidskrifter. De handlar om mat, mina föreningar, inredning, mitt yrkesområde och givetvis även om tro. Favoriten bland tidningar att läsa på resor är tidningen Trots Allt. I det senaste numrets ledare citeras en av tidningens läsare " ...kärnvärden i tidningen: Tro, hopp och humor...." Och det är precis så jag uppfattar denna ljuvliga tidning som jag prenumererat på i över tio år. En tidning som diskuterar kristen tro i ett nutida sammanhang, på ett sätt som tilltalar just mig. En slags ekoreko tidning fast om kristen tro. En tidning som jag brukar kalla min andliga spis.

Hur mitt förhållande till söndagsgudstjänster i kyrkan kommer att se ut i framtiden har jag inte en aning om. Bara att jag just nu inte ser några tendenser till att mitt lagom unika sätt att leva kommer att ändra på sig. Så jag fortsätter att tillfredställa min törst efter andlig spis genom tidskrifter och texter som jag kommer i kontakt med på andra sätt. Och genom att fortsätta fundera över de morgonandakter jag hållit på scoutläger. Eller de betraktelser jag någon gång kommer att formulera här på bloggen....

(fotograf: jag under en verkstadsgudstjänst en sådan där bortrest helg)

gamla bilder rostar alltid

Självbild är en svår sak. Hur vi människor ser på oss själva - både kroppsligt och själsigt. De flesta grubblar nog då och då över sin självbild och om den bilden stämmer med den bild som omgivingen har.

För egen del har jag, som ni vet, bantat rejält. Det är en avsevärd skillnad mellan hur jag ser ut och uppfattas kroppsligen nu jämfört med för ett drygt halvår sedan. Ett sätt att förstå detta är titta på gamla bilder - råkar du ha nån bild på mig som är tagen efter min studentdag men före nån gång runt september 2007 så kan jag avslöja att så ser jag inte ut länge. Jag är avsevärt smalare nu.

Den här veckan befinner jag mig i ett ovanlig vakuum, dvs mellan två jobb. Mitt gamla tog slut i fredags och mitt nya börjar på måndag - däremellan har jag en veckas semester. Semester mitt i januari är både lyx och belastning - för vad 17 hittar man på när man ensam har ledigt i januari? Svar: Letar rätt på nån annan som också har ledigt.

Kompisen K och jag hade jätteskoj trots att lilla E inte var piggast i världen. Roligast hade vi åt gamla bilder som K letade fram... KÄRA NÅN så jag har sett ut!! Den allra värsta, taget på en svettig Pratglad på väg mot det älskade vattenfallet i Dalsland, fick jag med mig en papperskopia av. Det är numera min skräckbild, så där FÅR jag inte se ut! Tjock, fula glasögon, för kort hår och vidriga kläder (det senare är väl ok eftersom promenaden genomfördes på ett scoutläger) och mina GRYMT vidriga gamla eccopromenadskor med omatchade skosnören.... * jag dånar*

Toppen på eländet är den grymma grimasen jag fyrar av, troligen VRÅLvarm och lagom utmattad av uppförsbackarna till vattenfallet. Grimasen visar på de mindre trevliga släktdragen... hm... en och annan, mig närstående person, kan prestera lika fula grin...

..hur som... denna, lagom vidriga bild, stämmer inte med min självbild. Så där ser jag inte ut (och det är ju sant eftersom det till sommaren är 10 år sedan den togs), men den ger också någon slags motivation i att så där SKA jag inte se ut igen. Har några ytterligare bilder som är minst lika vidriga eller värre - nu gäller det att titta på dem lite då och då för att hålla mig undan viktuppgång. Och för att inse att dagens Pratglad är något annat än gårdagens.....

(näpp, nån inscannad version av bilden får ni INTE se.... lägger in en bild på något jag drömmer om istället... utsikten över lilla Karlsö...)

image32

jag är ordrik

Redan i tidigare inlägg har jag filosoferat kring egenskaper hos mig själv som, positivt eller negativt, bidrar till att ge mig den karaktär jag har. Egenskaper som utmärker mig som person. Tröttsamt nog finns det en egenskap hos mig som återkommer i ALLA och jag menar verkligen ALLA beskrivningar av mig... nämligen olika varianter på temat "pratglad".

Jag kan inte varit gammal när jag första gången fick höra att jag pratade mycket, hur lång tid det tog innan ordet "för" sattes framför "mycket" vet jag inte men resultatet är en livslång kamp med orden. Kamp eftersom det inte anses fint att prata i de mängder jag åtminstone upplevs göra. Själv har jag nämligen en teori om att jag inte är så där avsevärt mycket ordrikare än andra, jag tror nog mer att det handlar om att jag märks och tar plats.... men det är delvis en annan diskussion... konsten att jämföra pratighet alltså...

image31

Det jag tänkte skriva om nu är kampen med orden. Som sagt gjorde mig omvärlden tidigt medveten om min ordrikedom och i kombination med ett rätt hyfsat självförtroende har jag sedan babblat mig vidare genom livet. Min absolut största ordrikedom finns i det talade språket, men eftersom jag valt en yrkesbana som kräver mängder av skriven text så använder jag min formuleringskonst mestadels i yrket. För att ytterligare tänja min förmåga till textskapande har jag på fritiden lagt ner en hel del möda och kraft på att förbättra texter som ska ligga till grund för en scoutledarutbildning. Dessutom bloggar jag och skriver diverse inlägg på diverse webbplatser.

Slutsatsen av detta är alltså att jag gör vad jag kan för att se min ordrikhet som en tillgång, även om jag ibland drabbas av att "tanken föds i munnen" som en lika ordrik vän sagt. Å andra sidan så lyckas nog de flesta ibland säga saker som är otaktiska, plumpa eller bara allmänt dumma. Och eftersom jag är skapt med en sådan här ordrikedom, tjaaa då är det ju inte nån idé att tro att jag ska ändra på mig... så alla ni pratglada och ordrika där ute: Hoppas att även ni kan få se er talrikedom som en tillgång!

fisksoppa och majsplättar

Jag har semester... fniss fniss... därav mängden blogginlägg.. hihi! Här kommer två trevliga smalrecept som jag testat de senaste dagarna:

Fisksoppa smaksatt med saffran
4 smalportioner, ca 260 kcal per portion

200 gram lax
200 gram torsk
300 gram potatis
200 gram rotfrukter
0,5 dl purjolök
2 klyftor vitlök
7 dl fiskbuljong
2,5 dl vitt vin
1 pkt saffran
2 msk dill
färsk basilika
salt och peppar

Skär fisken i lika stora bitar (ca 2x2 cm). Strimla purjolöken. Skär potatis och rotfrukter i grova bitar. Koka upp fiskbuljong med vin, saffran, potatis, rotfrukt och vitlök. Låt koka i drygt 10 min. Smaka av med salt.Låt koka några minuter, tillsätt sedan fisken och purjolöken. Koka i ytterligare 5 minuter. Strö över hackade, färska örter och servera med bröd.

Tips: Soppan går att göra festligare genom att servera den med lite aioli och/eller skaldjur.


image30

Majsplättar med bacon och ruccola
4 smalportioner, ca 470 kcal per portion

2 förp smalbacon
100 gram finhackad gul lök
150 gram ruccolasallad i bitar
800 gram kokt kall potatis
600 gram majskorn
1 st ägg
salt och peppar
2 msk olivolja

Knaperstek kotlettbacon med lite hackad lök. Sväng i ruccolasallad och låt allt bli varmt. Mixa potatis, majs, ägg, salt och peppar och vänd sedan ner baconblandningen. Krydda med lite kryddgrönt. Stek sedan i lagom stora plättar och njut!

Tips: Plättarna är goda tillsammans med en klick örtkryddad lättcreme fraiche och en fräsch sallad.

ekorekotips i Uppsala

Oj! Kom på att jag glömde några ekorekotips! Loly och en del andra läsare av bloggen kan ju vara nyfikna på ekorekoshopping i Uppsala. Här kommer tips:

Tant Grön i Håga By är ett jättebra ställe - massor av ekovaror av alla slag, ekofrissa och klädshop! Och vad jag vet kan man åka buss till Hågaby om man inte kan/vill ta sig dit på något annat sätt!

Globalen i Kyrkans Hus är ett annat fyndställe - både mat, leksaker, kläder och annat skojigt finns att hitta där!

Ekohandel har jag inte testat, men de kör hem varorna inom Uppsala och verkar ha ett ständigt växande utbud av bra prylar!

Nån som har fler Uppsalatips? Skriv det i en kommentar så lägger jag in det i det här meddelandet!


nyårslöften

Nu är julen över och jag har verkligen varit TOKSOCIAL. Har hunnit träffa i stort sett alla mina närmaste vänner plus en del riktigt gamla bekantingar, hur skoj som helst! Tänk vad mysigt det var med jul!!


image26


Hur som... jag ids inte hålla på med nyårslöften, mina stora livsförändringar har skett helt utan några löften och framförallt inte på nyårsafton. Ett ständigt löfte jag har är dock att shoppa så ekoreko som det är möjligt. Och det gäller ALLT - kläder, prylar, skönhetsvård, resor - ju mer ekoreko desto bättre.

Fick just en fråga av Loly om var jag hittar ekosmink och här kommer en liten länklista till ekorekoshopping på nätet:

Smink, schampo och sånt: http://www.renskonhet.se
Kläder, teer och div annat: http://www.hildur.se
Nätportal med länkar vidare: http://www.asfaltblomman.se

Själv köper jag en hel del hos ekofrissan Ekolea http://www.naturlighudvard.se - ett schysst ställe där jag fixat håret rätt många gånger och snart ska gå på ansiktsbehandling!

RSS 2.0