kom av mig

Ibland är det som om jag får för mig att hoppa av ekorrhjulet i tillvaron. Det brukar bara hända lite plötsligt... och oftast utan att jag egentligen bestämt mig för att varva ner och ta det lugnt. Istället upptäcker jag bara plötsligt att almanacka är tom och att jag inte hittar nån större inspiration för att fylla den heller.

Den här gången hoppade jag av hjulet precis före nyår. Antagligen behöver jag en andningspaus för att hinna ikapp på ett eller annat sätt. Visst var hösten fylld av intryck, jobb, utmaningar och resor men inte vet jag om jag tyckte att jag verkligen behövde en paus. Så blev det i alla fall. Och nu går jag, lite bredvid den vanliga tillvaron och spankulerar med ett tidelipom i blicken....



Sedan dagen innan nyår har jag inte rest ett dugg, vilket alla som känner mig vet är ovanligt. På en månad har jag inte sovit borta utan bara landat i min egen säng varje kväll. Helgerna har varit och är i stort sett obokade, något som främjat att maken och jag satt fart på del två av jätterenoveringen. Klart framgångsrikt! Jobbet har gått i ett vanligt tempo, det är ju inget som jag styr själv. Men fritiden har verkligen varit mycket såsig. Och jag har, för ovanlighetens skull, trivs med detta.

Den kommande veckan kommer nog detta att ändras. Jag har en dagstur till Stockholm inplanerad och det brukar få ny fart på mig. Och det finns en lös tanke om att ta en helgtur till mer kända kvarter i mitten av februari. Så troligen är jag på väg in igen, in i hjulet med allt snurr det innebär.  Av stimulans, socialt liv, tempo, packning, resor, almanacksmickel... och en diskret längtan efter att hoppa av ... nån gång framöver...

Livet har ju dock inte stannat på riktigt. Mormor har fått besked om att hon är berättigad till stadigvarande annat boende än hennes lägenhet - vilket känns som en befrielse efter allt krångel. Och visst har även mitt liv snurrat vidare lite lagom, även om det snarare gått i Nalle Puhtakt än i Pratglads vanliga supertempo....

brödpinnar till soppa

Idag har jag bara hasat omkring här hemma. En hel del tid gick åt till att göra en budget för vårt stora renoveringsprojekt och sedan diskutera hur det ska finansieras. Inte nån helt lätt fråga eftersom budgeten vida översteg det sparande vi just nu lägger på huset.. hm.. rörigt...

Fick nåt ryck mitt i allt och kom på att jag hade ett halvt paket jäst i kylen. Det blev såsmåningom brödpinnar som serverades tillsammans med en god squash- och potatissoppa (vars recept är obeskrivligt eftersom squashen var frysta i buljong fixad av min pappa..) *fniss* Kan meddela att brödpinnarna är försvinnande goda..

Brödpinnar med fyllning

Ingredienser
1 pkt jäst
5 dl vatten
1,3 l vetemjöl
1 msk olivolja
2 tsk salt

Fyllning
100 g tapenade eller 100 g pesto med extra mycket ost i


- Sätt ugnen på 225°C. Smula ner jästen i en bunke, tillsätt det 37°C vattnet och rör om tills jästen har löst upp sig. Tillsätt salt, olja och vetemjölet. Blanda till en slät deg. Låt degen jäsa i 30 min på bordet.
Dela degen i två bitar. Kavla ut bitarna till plattor lika stora som en bakplåt. Bred ett tunt lager tapenade eller pesto, vik dubbel och skär 2 cm breda remsor. Vrid ändarna åt var sitt håll och dra samtidigt lite försiktigt i dem, så att de blir ca 20 cm. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper.
Grädda mitt i ugnen i 10-15 min.

tacksam

Vill bara tacka vår Herre för att jag får leva med prinsen! Idag är det åtta år sedan vi blev ihop och han är verkligen prinsen fortfarande! *lycklig*


grundligt

När vi köpte huset fick vi en massa spännande gamla papper! Bland annat innehöll högen av ritningar och kvitton, husets originalritningar från 1935. Huset var från början ett av dåtidens kataologhus, ett Borohus som byggdes 1936. Ritningarna är för övrigt hur läckra som helst!! Jag grubblar över om det skulle vara möjligt att rama in någon av dem..

Att vi spanar på ritningar beror just nu på att vi förbereder oss för den största renoveringsinsatsen hittills. Visst var köksbytet ett stort projekt, men ändringen av planlösning i vardagsrummet kommer nog bli både dyrare och omständigare. En vägg ska rivas och den råkar vara bärande. En annan vägg ska smällas upp, ett golv ska byggas om, fem fönster ska bytas, en ytterdörr ska byggas igen, en kamin ska installeras och så måste ju givetvis ytskikten fixas efter en galen framfart som denna. Just nu samlar vi mod inför två saker - att lägga en budget för projektet och att fixa bygglovshandlingar... Svårisar båda två!

Byta fönster kommer att innebära att fasaden förändras och givetvis vill vi, som ägnar oss åt grundlig renovering, försöka byta till fönster som passar husets övriga tidsanda. Ett projekt som visat sig vara småkrångligt och därför troligen inte helt gratis.. hm...  I vardagsrummet vill vi ha fyrluftsfönster i rätt stil - efter en del surfande så anar vi att det blir specialbeställning i så fall.. och det låter dyrt... lurigt!

Och eftersom ni som läser detta troligen snart dånar av nyfikenhet så kommer det faktiskt en bild på huset här, detta är baksidan som ska göras om:



köksredskap

I vårt, numera ytterligt stiligt inredda, kök finns det en massa lådor och skåp. Bakom alla luckor döljer sig en prylarsenal värdig.. tjaaa.. ett halv slott..  Jag antar på goda grunder att det ser ut så hemma hos er också, det verkar vara vanligt det där, att köket innehåller miljarders små prylar.

En del av dess använder vi ofta, andra i stort sett aldrig. När maken och jag flyttade ihop roade vi oss med att sammanföra två kompletta köksutrustningar också. För att vårt dåvarande kök inte skulle svämma över hade vi hårda förhandlingar och överskottet gick till svärmors secondhandaffär (en affär som för övrigt tagit emot MÄNGDER av onödiga shoppingfynd/prylar/kläder från oss). På något skumt sätt så tillförs det ändå hela tiden FLER prylar.. jag kan knappt förstå var de kommer ifrån men plötsligt har vi ännu fler plastburkar, temuggar, fina vinglas och annat utrymmeskrävande... För att inte tala om alla köksmaskiner som används sisådär en gång om året....

Nu har jag kommit på att vi har två prylar som används för lite! Den ena finns i flera exemplar och den andra bara i ett.



Slickepottarna används alldeles för lite!! Vilket bidrar till ett större slöseri med mat än vad som egentligen är vettigt. Så här med utmanar jag både mig själv och er läsare att använda slickepotten och minska på liiite av matslöseriet!

En pinal som knappt tagits ur sin förpackning är min flavourshaker (klicka på bilden så kommer ni till en infosajt) eller vad den nu kan tänkas kallas på svenska.. urfånig eller genialisk.. vad tycker ni? OM det är någon av er som verkligen suktar efter en dylikt pinal.. tjaaa. jag är nog beredd att skicka över den i så fall.. själv lär jag inte använda den.. har liksom mortel, mixerstav, hushållsmaskin och framförallt kniv och skärbräda... Nån spekulant??


vargavinter i hålan.....

Här i hålan är det riktigt rejält kallt just nu. Temperaturen rör sig mellan -15 och -20 och även om det varit strålande sol och snö, är kylan det mest bestående väderintrycket. Själv sitter jag inne och dricker te och eldar värmeljus. Och inser att makens idé om kamin verkligen vore välkommet när vardagsrummet ska förnyas. Bergvärmen mäktar bara nästan att skapa behaglig inomhustemperatur. Samtidigt måste det ju ifrågasättas vilka krav man kan ha på ett trähus från 1930-talet - det finns ju troligen mer välisolerade hus. Mysigt är det i alla fall.

Läget på renoveringsfronten är att köket äntligen är kaklat och klart! Alla små lister och passbitar är på plats och vi njuter av ett mycket vackert kök! Överskåp till garderoberna i hallen är nästa större insats. I väntan på inspiration för detta har vi röjt lite i källarn och kompletterat med lister och annat småplock på diverse ställen. Annars laddar vi för den STORA ombyggnationen av vardagsrummet som måste föregås av bygglovsansökan och annat spännande. En vägg ska rivas, en annan ska resas, fem fönster ska bytas, en ytterdörr ska byggas bort och därmed måste fasaden fixas. Dessutom måste ett 17 kvm stort golv byggas om från grunden, eftersom det bärande golvet just nu är ett svajjigt parkettgolv... inte bra!



Ett av dagens projekt var att promenera till polishuset och låna ett stöldmärkningskit. Vi ingår i Grannsamverkan mot brott här i vårt lilla villaområde och då måste man märka alla värdesaker. Ett bra initiativ även om det känns som lite förspilld möda att märka DVD-spelaren som dels köptes begagnad och dels inte blivit uppackad och inkopplad efter flytten för ett drygt halvår sedan... fniss fniss

Brevlådan visade sig vara ett annat projekt. Vi har skaffat oss en sådan där stor brevlåda med låsbar lucka. Himla smidigt att veta att mycket post får plats utan att nån ser att brevlådan inte är tömd.... MEN och det finns ett stort MEN... låset och vredet på luckan är USELT rustat för svensk vinter!!! Så fort det blir kallt så fryser det fast. Idag har jag försökt med de mest givna metoderna men inte lyckats. Min gamla fina universallösning är att dra ut en lång förlängningssladd och köra hårtorken mot det som är fruset... Tyvärr ligger brevlådan på andra sidan gatan och det är fortfarande ljust ute...  Projektet har fått pausa i väntan på att maken kommer hem från jobbet ELLER att mörkret infaller.. fniss fniss

....lösningen blev att maken med något starkare nypor än jag fick upp postlådan och hittade en bunt reklam, några tidningar och ett trevligt julkort....

Under tiden njuter jag av skön jazz, gott te och en massa surfande bland bloggar och webbutiker. Några tips på coola webbutiker:
Wilma & friends  - miljövänliga inredningsprylar och Signerat - häftig designmarknad!

vem läser egentligen detta?

Jag bloggar förvisso mest för min egen skull. Tycker att det är skoj att försöka formulera några mer eller mindre djupa tankar. Men statistiken över antalet unika besökare på den här bloggen är en rätt dyster läsning *fnissar*. Anledningen är väl troligen att inte världen utanför förstått att Pratglad skriver om viktiga och spännande frågor.. ha ha ha.. 

Idag har jag fått ordning på min länk från Bloglovin och just nu har jag TVÅ prenumeranter!!! *fniss fniss* Ni två - vilka ni nu är - borde få tapperhetsmedalj..  näråå.. men.. hm.. jag är nog egentligen nöjd över att skriva i så här lagom dos och med lagom många läsare..

Lägg gärna en kommentar, så att nyfikna jag får veta att du läst detta!!!

nyårslöfte

2008 har passerat och med det ett år lika blandat som livet själv. Stor lycka, tunga stunder, spännande utmaningar, roliga möten med medmänniskor och sega vardagar - allt fanns under 2008. Största händelserna i min tillvaro var att jag bytte jobb och att maken och jag köpte hus. Nu är även julhelgen 2008 över och min sociala turné på "hemmaplan" blev lyckad.



Det jag kallar för social turné är när jag i hög takt träffar den ena efter den andra ur min brokiga bekantskapskrets. Fika, långpromenad, museibesök, middag, barhäng - allt rymdes under några intensiva dagar. Men mest av allt fylldes tiden med samtal. Mycket har hunnit avhandlas, men jag ser en röd tråd ibland ämnena som jag "råkar" diskutera med mina vänner.

Ett nyckelord är normer. Normer för hur livet ska levas, för vem som "får" göra vad, för vad som händer när någon avviker från normerna och hur tillåtande såväl andra som jag är. Normer är inte onödiga i sin grundkonstruktion, för att vi människor ska kunna leva sida vid sida behövs vissa tysta överenskommelser för hur samspelet ska ske. Samtidigt kan jag blir så sanslöst trött på alla outtalade normer. Vad jag vet är det ytterst få som lyckas leva upp till "alla" normer och alltså kan man fråga sig varför vi på olika sätt fortsätter att uppmuntra normernas existens. Visst är normer, precis som det mesta annat, under ständig utveckling och förändring... men ändå...

Fascinerande nog diskuterar jag gärna sånt här med vännerna. Och alla har vi något i våra liv som avviker från det som vi upplever som den styrande normen. Alla har tex inte prickat av villa, vovve, ungar, fast stimulerande och välbetalt jobb, stadig tvåsamhet - eller vad det nu är som vi upplever står på normlistan för oss som är strax över 30. Själv kan jag pricka av flera stycken av de där punkterna, men som vanligt vill jag göra det på mitt sätt och i min takt.. och för min skull snarare än för att man "ska"....

Och mitt nyårslöfte/uppmaning är alltså: Lev era liv på ett sådant sätt att ni själva och de som berörs av er mår bra! Med eller utan normuppfyllelse på köpet!

.... och så ska jag använda tandtråd oftare än under 2008....

RSS 2.0