ibland gör sig dåtiden påmind

Slösurfar på Facebook bland vännernas vänner. Alltid spännande att se om jag hittar gamla bekanta. Och det gör jag.. ganska ofta... Bekanta som varit viktiga i min värld för länge sedan. Människor som betydde en hel del för min utveckling då för tio år sedan, men som jag inte sett sen dess. Världar och sammanhang som inneburit viktiga avstamp för vad som hände sedan. Sammanhang som jag inte ingår i längre.

Det känns lite konstigt att se att de fortfarande har kontakt med varanda. De där personerna som ingick i sammanhanget som var viktigt för mig då. Det var liksom inte riktigt meningen att klippa banden och inte har jag gjort det helt. Men det finns, även i min översociala värld, gränser för hur många sociala kontakter jag orkar upprätthålla.

Mitt föreningsengagemang var fullständigt enormt till sin omfattning från att jag var 14 till för ungefär två år sedan. Jag satt i styrelser och arbetsgrupper högt och lågt. La en oändlig massa helger på sammanträden och åkande till dessa möten. Tog ansvar, utvecklades och utvecklade, fixade stora och små arrangemang, skrev protokoll och policys hit och dit - helt enkelt ägnade min fritid i 16 år åt flera olika föreningsvärldar. Ljuvligt, lärorikt, roligt, energigivande och energidränerande.

Och allt detta påminns jag av när jag ser mina gamla föreningsbekantingar.....

Kommentarer
Postat av: Saltistjejen

Det är bara så att var sak har sin tid. Inget man medvetet eller aktivt tänker på eller "gör ngt åt" utan det blir helt enkelt bara så att det man prioriterar kommer finnas där i vardagen. Det andra glider liksom iväg. Både aktivitgeter, personer, uppdrag, sammanhang.... Inget är för evigt dock! Ibland hittar man tillbaks till vissa personer eller sammanhang senare när det återigen känns viktigt för en. Vissa stannar endast kvar som fina minnen. men det är inte illa det heller.

Kramar!!

2009-07-06 @ 20:59:38
URL: http://saltistjejen.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0