både på och av samtidigt

Jag gillar mingel. Jag gillar att drälla omkring bland kända och okända människor och skapa nya kontakter. Jag gillar att omges av större och mindre gemenskaper. Men även jag kan få nog. Och nu har det hänt.

Förra helgens mysiga scoutliv var verkligen mysigt och jag omgavs av nästan femtio pers. Sedan hann jag med två arbetsdagar innan jag drog iväg på konferens. Det blev en mycket bra konferens där jag knöt nya kontakter och stärkte gamla. 200 andra byråkrater stormade runt omkring mig och jag var i mitt esse.

Men nu är jag helt matt. Har verkligen använt min sociala energi och lite mer därtill. Önskar att jag hade fått vara ensam i en stuga i skogen den här helgen och inte se en kotte. Istället har vi haft besök under eftermiddagen och visst var det trevligt,  men ibland önskar i alla fall jag att almanackans obokade timmar var fler. Kanske handlar detta om trötthet efter en vår som varit tyngre än vanligt. Kanske är det bara en tillfällig känsla av utmattning när det gäller just att vara social. Och troligen ligger sanningen där någonstans... samtidigt som livet som vanligt är lite lagom motsägelsefullt....

För visst hämtar jag kraft i att få umgås med scoutvännerna. En fin gemenskap, samtal nära Gud, vacker natur och en lagom portion bus. Några av vännerna betyder något extra, dit hör särskilt herr S och fröken H, som har kommit mig väldigt nära och ni betyder jättemycket i min värld!


bild från onsdagskvällens festlokal

Och visst hämtar jag mängder av kraft i spännande konferenser! När jag får diskutera jobbsnurr med kollegor från andra delar av landet. Tänk vad skoj det är att träffa de andra jämnåriga byråkratentusiasterna från andra håll! Och tänk vad najs det var att jazza loss på dansgolvet i onsdags!

Alltså är livet som vanligt både på och av samtidigt. Maken drar iväg på egna äventyr imorgon och jag lovar att njuta av ensamheten!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0