den höga tröskeln

En av mina vänner frågade nyligen mig vad vi som är kyrkliga gör på jul. Tjaaa svarade jag, vi går i kyrkan.. lätt förvånad av att just hon undrade över detta. Ja men när och hur undrade hon. Jag berättade lite om vilka kyrkobesök jag själv gjort den senaste och tidigare jular och lite om vad budskapet eller innehållet i tex "samling vid krubban", "julbön" osv är. Då sa vännen något som jag tuggar på sedan dess

"att gå i kyrkan är som att vara kunglig, jag tror man måste födas in i det för att känna till allt och känna sig hemma, men jag sakna budskapet om gyllene regeln och det"

Just den här vännen gjorde en kort sejour i kyrkligheten när hon var tonåring, men kände sig nog aldrig hemma. Och nu när hon reflekterat mer över livet så kände hon tydligen att en pusselbit saknades.

När hon sa det där om att det är om att vara kunglig blev jag så förvånad och ställd att jag inte kunde svara så genomtänkt som jag kanske hade önskat. Och så här efteråt känns det mest sorgligt att någon känner som hon... jag gissar dessutom att hon inte är ensam....

Kommentarer
Postat av: Maja

Så tankeväckande, på flera sätt... Får bära det med mig ett tag.

2012-01-11 @ 23:01:00
URL: http://storasyrrans.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0