om vikten av att ta en paus

Jag älskar mitt jobb. Nästan alltid. Genom den spännande värld där mina vardagar utspelar sig, får jag utvecklas och påverka. Förändra och förbättra. Beröra och beskriva. Och det går att beskriva det hela som att jag utövar en viss form av makt genom det jag gör på arbetstid. Makt som jag lärt mig hantera och som jag trivs med.
 
Men i spåren av makt följer missnöje. Olika tolkningar av regelverk och verkligheter. Ibland är missnöjet lågmält, diskret och konstruktivt. Ibland, och det är tack och lov sällan, är missnöjet upprört, högljutt och kränkande. Den senaste veckan har jag upplevt alla varianter av detta. Både bekräftelse på gott genomfört arbete och blivit utskälld under ganska trista former.
 
Jag vandrar inte ensam i detta och människorna omkring mig har visat stor omsorg och stort stöd. Men den fysiska kraften behöver ju också fyllas på. Så efter en hel del velande bestämde jag mig för att en långweekend vore bra. Sagt och gjort fick Någon paus från dagis och vi drog iväg till min oas.
 
Här i oasen finns Någons älskade morföräldrar som tävlar med Någon om vem som blir lyckligast av att få umgås. Roliga lekplatser, en stor tomt att upptäcka och närmast outsinligt med kraft att busa med Någon. Själv har jag fått en dos socialt liv och ett välgörande miljöombyte. Slutsatsen är givetvis att paus är bra när förvirringen är som störst. Påmin mig om detta när snurren går lös igen!

Kommentarer
Postat av: Maja

Kram till dig! Pauser är utmärkta, men ibland är det som att man måste tvingas ta dem - tanken att göra det faller liksom inte på annars...

2012-09-03 @ 22:08:16
URL: http://storasyrrans.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0